TP6OR2 - Rotstiftförankrad pelare – Göran Bjerkstig 26 aug

Protetik
Fast
  • Implantatstödd
  • Tandstödd
  • Adhesivt cementerad
  • Konventionellt cementerad - behöver en retentionscylinder, mekanisk retention
Avtagbar

Bild
Bild
Bild
Bild

  • Bilden ovan kan vi inte göra adhesivt [Symbol] behöver emalj + kunna lägga kofferdam
  • Istället förankrar vi i roten med ett stift [Symbol] stiftpelare (rotstiftförankrad pelare)
  • Post (stift) and core (pelare)
  • Bild
    Bild
    Bild
    Bild
    Fäster stift i roten och på den bygger man en koronal pelare, som man sen fäster kronan på

    Bild
    Bild

Två konstruktionstyper där man kan förankra till roten
  1. Stfitpelare (rotstiftförankrad pelare) ( bild)

  2. Stiftkrona (hö bild) – krona och pelare i ett stycke (porslin och guld),

    görs inte mkt idag pga precisionsproblem och svårt vid broar





Tekniker för att göra en stiftpelare

  1. Direkt teknik (fiberstift med kompositpelare) – kan göras på ett behandlingstillfälle på klinik, fiberstiftet sätts fast genom ets + bond + kompositcement i roten

    Bild
    Bild


  2. Indirekt teknik (individuellt gjuten eller parapost) – avtryck med avtrycksstift och sen till tandtek, krävs fler behandlingstillfällen

    Bild
    Bild
    Bild
    Bild


Indikationer - Direkt teknik
  • Minst 1/3 av koronal tandsubstans kvar – behövs omkramning som kan motverka flex i stiftet
  • Bild
    Bild
    Underskär finns i cavum/rotkanalen [Symbol] kompositen fyller ut hålrummen
  • Vid försvagade rötter [Symbol] frakturrisk vid individuellt gjuten pelare
  • Vid singelkronor

Vad säger vetenskapen om direktteknik?
  • Medellivslängd på 6 år – därför gör vi helst indirekt
  • Incisiver och caniner i ök flest komplikationer – skjuvkrafter
  • Omkramning viktigt, särskilt buckolingualt









Indikationer - Indirekt teknik
  • Mindre än 1/3 av koronal tandsubstans kvar – viktigt med styvt stift i dessa fall [Symbol] metall
  • När inga underskär finns i cavum/rotkanalen
  • Både vid singelkronor och broar
  • Parapost förstahandsalternativ, om man inte behöver avverka mkt tandsubstans för bra passform
  • Individuellt gjuten pelare på trattformiga kanaler [Symbol] slipper avverka mkt tandsubstans för retention
Bild
Bild


Skillnad individuellt gjuten och parapostspelare
Individuellt gjuten

  • Preppar kanalen [Symbol] tar avtryck efter kanalen [Symbol] gjuter pelaren individuellt
  • Behöver inget rotationslås, eftersom ojämn i sin form [Symbol] sitter kvar i rotkanalen

Parapost
  • Anpassar rotkanalen till ett prefabricerat stift med ett specialborr som passar för stiftet
  • Bild
    Bild
    Oftast gjord i CoCr

    Bild
    Bild
    Bild
    Bild
    Cylindriskt stift [Symbol] bra retention, men risk för att det roterar loss
  • Vi gör därför rotationslås – preppar in en låda som stoppar vridningen
  • Övergången ska vara trattformad (mjuk och rundad, hö på bilden)

Direkt teknik vs indirekt teknik
Direkt teknik (komposit)
+ Hög tryckhållfasthet


- Inte lika styvt [Symbol] kan svikta under belastning

- Mikroläckage vid omkramningszonen om bindningen försvagas

- Vätskeabsorption hos materialet och formförändring [Symbol] materialet släpper

- Adhesiv cementering – kan förstärka en svag rot, men är också bökigt, kräver kofferdam

Indirekt teknik (individuellt gjuten eller parapost)
+ Hög tryck-, böj- och draghållfasthet

+ Tål högre belastning utan att svikta

+ Icke-adhesiv cementering (fosfatcement) – adhesiv cementering är ju bökigt




Varför är rotstiftsbehandlingar komplicerade?
  1. Dålig insyn – ser inte ner i rotkanal, får göra som vid rf – mät med fil för att se hur långt man borrar
  2. Saknar en tredimensionell bild av rotkanalen – röntgen är bara tvådimensionellt (CBCT är 3D)
  3. Underskär i rotkanaler – de är snea och böjda
  4. Svårt att skapa tillräcklig förankring för stiftet
  5. Svårt med rotkanalsavtryck – måste hålla torrt

Undvik rotstiftsförankring om du kan
  • En pelare försvagar tänder eftersom man avverkar vanlig tandsubstans
  • Gör hellre en konventionell/adhesiv krona som går att cementera direkt utan att göra pelare
  • Bild
    Bild
    Har man kvar tandsubstans på sidorna kan man göra en compfylln [Symbol] undviker att gå ner i roten
  • Här behövs en krona, blir inte bra med compfylln.
  • Är inte mkt kvar av tanden om vi gör konventionellt cementerad fast protetik (retentionscylinder)
  • Vi tar bort den buckala kuspen oxå [Symbol] måste ner i roten och göra en stiftpelare
  • För att retentionscylidner ska vara bra [Symbol] diagonalen längre än basdiametern
  • När man inte kan få till det är stiftpelare bra

Terapival – Vital tand med otillräckligt kvarvarande tandmaterial
  1. Specialanpassad prep (rännor, lådor, boxar) i komb. med kronförlängning (subgingival prepgräns)
  2. Bondad komposit eller keramik – onlays, adhesiv cementering
  3. Endodontisk terapi på tekniska indikationerom man vill vara maximalinvasiv och rf en tand för att stödja bron på den, vara säker på att det inte blir sekundärkaries under stödtanden

2. Bondad keramik
  • Bra när tänderna är för korta för konventionell cementering (retentionscylinder)
  • Måste ha material som går att etsa, tex porslin/glaskeram
  • Förutsättningar: torrt, kofferdam, emalj (som etsas)



Terapival – Rotfylld tand med otillräckligt kvarvarande tandmaterial
  1. Specialanpassad prep (rännor, lådor, boxar) i komb. med kronförlängning (subgingival prepgräns)
  2. Bondad komposit eller keramik – onlays, adhesiv cementering
  3. Bild
    Bild
    Rotstiftförankring enligt direkt eller indirekt teknik

Vad bestämmer om vi ska göra rotförankring?
  • Vart tanden sitter
  • Hur mycket tandsubstans som finns kvar
  • Rotkanalens anatomi – svårare att komma ner i krokiga rötter

  • Belastningsriktning – axiala krafter (ocklusalt från) klarar tänderna av, skjuvkrafter3or är svårare
  • Viktigt att stiftet är styvt [Symbol] nackdel med direktframställda glasfiber är att de inte är så styva
  • Estetik – inte så viktigt, pelaren täcks ju subgingivalt av kronan
  • Vad vetenskapen säger

Vad säger då vetenskapen?
  1. Bild
    Bild
    Bild
    Bild
    Omkramning minst 2mm viktigast (direktframställd minst 3 mm)

    Avstånd mellan prepgräns på pelare och krona, där kronan kramar om roten

    Högre överlevnad om tillräcklig omkramning

    Bild
    Bild
  2. Tandens position – viktigt med retention på hörntänder pga skjuvkrafter
  3. Antal och position av kvarvarande stödväggar






Vilka rotstiftsmaterial finns det?
  1. CoCr – vanligast, ger inte mkt ”flex” i tanden vid påbitning

    Bild
    Bild
  2. Guld – bäst, men dyrt


  3. Titan – teknikkänsligt för tandtek, risk att pelare lossnar från stiftet

    Bild
    Bild


  4. Glas/kolfiberstift och komposit på koronala delen – får ingen adhesiv bindning mellan dom

    Bild
    Bild
Vad bestämmer hur bra rotstiftpelaren förankrar?

  1. Kronans omkramning av roten – viktigaste
  2. Bild
    Bild
    Rotstiftets längd, diameter och divergens
  • Stiftet ska vara styvt [Symbol] böjer sig inte vid skjuvkrafter
  • Tillräcklig längd och diameter
  • Stiftets divergens – ska vara parallellt för mer retention [Symbol]
  1. Rotstiftets passform – ingen luft eller cement mellan stift och tand
  2. Cementeringen – ha bra cement och cementera rätt
  3. Belastningsriktning – axiala vs skjuvkrafter

Rotstiftets längd och diameter?
  • Minst 4mm guttaperka kvar apikalt (gärna längre) – annars risk för batkerieläckage
  • Stiftet minst lika långt som kronan
  • Stiftets diameter minst 1,25mm – om tunnare [Symbol] stift inte tillräckligt styvt
  • All guttaperka ska vara borta i stiftpreparationen – eftersom vi cementerar stiftet mot dentinet
  • Passform mot dentinväggarna hela vägen – inte vingla, ibland måste man vidga kanalen
  • Viktigt att borra bort guttaperka och inte tandsubstans när man ska sätta sitt stift
  • Rtgbild [Symbol] ser man ska borra 11mm av guttaperka – använd Gatesrymmare m stopp på 11 mm
  • Använd rak sond för att kolla om det är guttaperka man borrar i = mjukt och brunt
  • Om det går trögt och lämnar vita spår [Symbol] tandsubstans [Symbol] orientera om dig
  • Luta borret lite eftersom rotkanalen inte går rakt ner
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild

Bild
Bild


Design och dimension på stiftet?
  • Cylindrisk [Symbol] mer retention
  • Konisk [Symbol] mindre spännings vid roten
  • Form spelar ingen roll för retention, men viktigt för att få en bra passform mellan stift-tand
  • Omkramningen är det viktiga

Rotkanalspreparation
  • Analysera rotkanalsanatomin kliniskt eller med röntgen
  • Använd kofferdam men kan bli svårare att se vilken riktning vi borrar i med kofferdam
  • God insyn och bra ljus, ev. luppglasögon
  • Ta kontrollrtg vid behov – så man vet var man är med sitt borr
  • Mikroskop – ett hjälpmedel (såna endodontister använder)




Hur utför man en rotkanalspreparation?
  1. Ta bort guttaperka önskvärd nivå (minst 4mm kvar apikalt, rtgbild för att se hur mkt man ska borra)
  2. Forma till rotkanalen
  3. Periferipreparation – lägg en chamfer där kronan ska börja [Symbol] ger omkramning, minst 2mm


  • Bild
    Bild
    Använder alltid först Gates-rymmare (böjlig och följsam) för att få en styrkanal, därefter:

    Bild
    Bild


  • Direktpelare [Symbol] specialborr,

    ena borr öppnar kanalen, andra fixar så stiftet passar bra (SIMU)

    Bild
    Bild


  • Indirekt parapost [Symbol] specialborr, färgkodade, går till grövre tills vi är uppe i 1,25 mm (rött),

    om bredare rotkanal [Symbol] svart/grönt

    Bild
    Bild


  • Indirekt individuellt gjuten [Symbol] beutelrock = styvare och skär mer, tar bort dentin [Symbol] formar kanalen, sen tar man avtryck

Pelare på flerrotiga tänder
  • 1 stift ger ofta tillräcklig retention på flerrotiga tänder
  • Om man behöver mer retention eller kanalerna är korta kan man göra 2 stift
  • Sedan sätter man tvådelad pelare eller genomgående parapost-stift

    Bild
    Bild
    Bild
    Bild



Komplikationer – varför går det snett?
  • Viktigt med planering – om bara lite tand kvar [Symbol] bättre att exa och göra en bro
  • Välj system efter individ – ett system kan aldrig täcka alla behov,direkt/indirekt parapost/ind gjuten
  • Protetik på en rf tand är riskfaktor (gäller oxå om vi använder rf tand som brostöd)
  • Om man har delprotes [Symbol] extra stor belastning på pelarna i det området [Symbol] sämre överlevnad
  • Svagaste länken är området mellan cementet och stiftet
  • Stiftets styrka minskar vid: upprepad belastning, temperaturvariation, fukt [Symbol] allt finns i munnen

Tekniska komplikationer
  1. Lossnat stift – vanligast, pga trattformad rotkanal, misslyckats med cementering

  2. Fraktur – indikation för extraktion, orsak: stor tandsubstansförlust eller otillräcklig omkramning

    Bild
    Bild


  3. Rotfraktur – allvarligast, korrosion (rostar) [Symbol] ökar i volym [Symbol] spricker i roten[Symbol] infektion runt roten

    Bild
    Bild
    Bild
    Bild

Hur kan vi undvika komplikationer?

  1. Terapival – välj rätt system efter individ
  2. Stiftlängd – minst lika lång som kronan, ju längre krona [Symbol] ju större hävstång [Symbol] behöver längre stift
  3. Utformning av preparation
  4. Ha tillräckligt kvarvarande tandsubstans, omkramning och bra kraftriktning (axiala krafter)

Val av cementeringsteknik (se gruppundervisning)
  • Fosfatcement – förstahandsval, väldokumenterat, enkelt att använda
  • Direktframställd kompositpelare [Symbol] kompositcement förstahandsval